stillstanding

Macbeth:
Tomorrow, and tomorrow, and tomorrow,
Creeps in this petty pace from day to day,
To the last syllable of recorded time;
And all our yesterdays have lighted fools
The way to dusty death. Out, out, brief candle!
Life's but a walking shadow, a poor player,
That struts and frets his hour upon the stage,
And then is heard no more. It is a tale
Told by an idiot, full of sound and fury,
Signifying nothing.

Macbeth Act 5, scene 5, 19-28

i dag blev jag lite stressad för första gången. jag vet inte om det var för att jag var påverkad av omgivningens stress eller om det var för att jag hade mycket att göra...det är bara att bita ihop och jobba på så mycket man orkar. hade trevlig arbetslunch med en kollega, på Sportköket (i Västerås). mycket mat, god mat och mat i rättan tid.
på hemvägen regnade det så man inte såg vägen. det är bara att lita på att den är kvar där nånstans.
och, ja, jag sprang i dag igen. det är skönt!