stillstanding

till och med Strindberg var uttråkad tidvis, fick man veta om man lyssnade på Rasmussons krönika i Godmorgon Världen i går. det kan kännas som en tröst när man inte lyckas fylla varje sekund på dagen med meningsfull sysselsättning. är så trött...trött på gråväder och kyla, trött på att fundera på vad jag håller på med, trött på att drömma om en annan tillvaro i en annan värld. trött på att vara trött. men det finns inte alltid något val (fast det tror jag egentligen inte på, när jag är mindre trött). jag vet ju att det vänder. det är det som är skönt med att bli äldre, man inser att ingenting varar, varken gott eller ont. 

så - till nästa gång - ha de!