stillstanding

skrev den här i februari, på två språk för skojs skull, oxå för att se vad det blev för skillnad. finns det nån liten besserwisser därute ska jag genast påpeka att jag vet att översättningen inte är exakt, det är medvetet. jag har fått hjälp av en språkkunnig vän särskilt med den engelska versionen (framförallt med att få den mer positiv). jag lever som jag lär! (säger alltid till eleverna att de ska visa sina texter för nån annan för feedback innan de lämnar in dem)

Saker som vi fruktar ska hända
tornar upp sig framför oss
som mörka stormmoln
förgiftande vårt nu

Varje kärleksfullt möte
varje ögonblick av helhet
bär inom sig medvetenheten
om att när som helst kan det vara slut
över, förbi för alltid

Vår oro för framtiden skämmer vår upplevelse
av nuet, helt i onödan -
det vi oroar oss för är nästan aldrig det som händer
Istället blir det något annat och totalt oförutsett


The things we worry about loom before us
like a dark storm, its clouds shutting out the sun
of the present

In the completeness of the now we fear the future
before it has happened
Each loving embrace, every moment of total pleasure
is tainted with the awareness of that at any moment
it can all be gone

And this is so unnecessary
because what we fear
is almost never what actually happens
That is something else
something we never saw coming