stillstanding

fick äntligen ordning på tekniken i går, så jag kunde se två avsnitt av heroes som en kollega gett  mig.
ja, hela säsong 2. såg avsnitt 1 och 2 i fel ordning, men eftersom det är heroes, som leker så mycket
med tiden ändå, så gjorde det inte så mycket...och så skönt att slippa reklamen! snacka om att TV -
bolagen målar in sig själva i ett hörn.

var på ett möte i går kväll om ensamkommande flyktingbarn, rädda barnen arrangerade. vår undran
var vad vi kan göra för att få in barnen i det svenska samhället. det var mest information från
kommunens ansvarige och en av dem som jobbar med dessa barn/ungdomar. jag vet inte om vi
kom nånstans, det känns aldrig som att jag hittar min flock, jag verkar alltid vilja nåt annat än alla
andra. är jag för otålig eller är det de som vill för lite? är vi inte tillräckligt många i det här landet
som är humanister och solidariska mot dem som behöver hjälp? ibland undrar jag - det blåser
kallt i Sverige, hur mycket sommarvärme vi än har...