konferens
att sitta på en stol i två dagar och lyssna på någon annan människa som pratar - det är INTE min grej. jag tycker mer och mer att det är bortkastad tid. för att få nya tankar och inspiration, javisst, men det får jag sällan. jag undrar som så många gånger förr, är det jag som är konstig eller tänker alla så här? det kan vara så att jag fått en överdos av föreläsningar i mitt liv. jag fick nog tillochmed nog av att prata själv, och då, (alla ni som känner mig) då är det illa!
tre av föreläsningarna var bra, men jag vet inte om det räcker. och ännu en sak har jag insett de här senaste dagarna - att tåget är försenat är nu mer regel än undantag. inget av de tåg jag reste med avgick/ankom i tid. en medresenär påpekade att i Japan får de tågen att gå i tid, så varför lyckas inte vi? dåligt underhåll? dåliga tekniska/administrativa kunskaper? är Sverige fortfarande ett föregångsland? inte när det gäller fotboll i alla fall...
överskönt att komma hem, få vara ensam och bestämma när man ska äta och vad man ska äta. maten var inte heller god, all hotellmaten hade nån konstig bismak som jag inte gillade. jag undrade om det skulle vara så, eller om det var för mycket av nånting. mina smaklökar klarar inte heller av mainstream. var ska detta sluta?
