stillstanding

är skönt. från mörker, ruggighet och blekhet till ljus, ljus, ljus. det är otroligt vad fort det går från vinter till klagande på värmen. jag klagar inte, men söker mig till skugga och dricker mycket.

vi släppte vår andra kull studenter i dag. de var så söta i sina kostymer, pojkarna (än så länge är det bara pojkar). en blandning av lättnad, förväntan och nervositet syntes i deras trötta, rödsprängda ögon. de går från nåt de känner bra till ut i den så kallade verkligheten. visserligen är de vana, eftersom de praktiserar så mycket, men ändå. vi har varit en konstant i deras liv i två eller tre år och nu ska de klara sig utan oss.

det går säkert bra...

och nästa år kommer nya ettor.

det är bitterljuvt att vara lärare...