in treatment

är verkligen skitbra, jag blir alldeles gripen varje gång, fast det inte är en enda biljakt med. Där ser man att om bara berättelsen, texten och skådisen är tillräckligt bra behövs inga effekter. Två människor i ett rum räcker långt. Det är så välskrivet, så intressant, så smart. Jag älskar saker som får mig att känna mig smart därför att jag förstår hur smart det är. Jag är stolt över mitt intellekt. (självanalys pågår...)

Har pratat med en väldigt cynisk kollega som menar att världen går åt helvete och det är ingenting att göra, bara njuta så mycket som det går så länge det går. Jag tror att vi kan välja hurdana människor vi vill vara och att det är klokt att välja något som får oss att må bra. Hedonism tror jag inte får oss att må bra, jag tror inte det håller i längden. Jag ser en skillnad mellan de som har ett andligt intresse/en tro och de som "inte tror på någonting."* Kanske är det anledningen till att vi tror på något större än oss själva, evolutionistiskt är det det enda hållbara i en ohållbar tillvaro.

*citattecknen är där därför att jag inte tror att det finns sådana människor, alla tror på något, mer eller  mindre medvetet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0