livet är det som pågår
så är det nog. Kanske ska man inte tänka alltför mycket, men om man är skapt sån är det svårt att låta bli. Jag tror alla vill vara en del av något, känna att man betyder något för någon annan en en själv. Att gå och lulla med sig själv hela tiden är tråkigt. De dagar som fylls med aktiviteter är de dagar som blir längst. Nåväl, det blir som det kan.
Kommentarer
Postat av: Mats Ohlin
Men vad hindrar dig då från den gemenskap (kanske dualitet?) som du trots allt innerst inne önskar?
Postat av: agneta
hm
Trackback
