nuet är det enda som finns

och det tar aldrig slut, enligt Samtal med Gud - böckerna. Det kanske kan vara en tröst. Och allt är som det ska vara. Men betyder det att man alltid ska maxa nuet så mycket det går?

I går åkte vi till Skiren-Kvicken, ett fint reservat en bit utanför stan. Lite synd att man går rundan (den längsta) på en halvtimme, men i dag funderar jag på att gå milen i Vilsta.

Underligt att man gör mindre när  man inte jobbar än när man jobbar. Den här veckan har jag inte tvättat och inte städat...Nåja, det är en världslig sak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0