det är verkligen så

att när någon närstående blir allvarligt sjuk försvinner alla andra bekymmer långt i bakgrunden. I går kväll kunde Alice knappt stå upp och jag fick bära henne ner och upp för trapporna (bra träning!). I dag var det lika illa så vi åkte till Strömsholm. Efter fem timmar fick jag åka hem utan hund, hon skulle opereras för pyometra. Efter blodprov, röntgen och ultraljud fastslogs att hennes besvär troligen kom från en inflammerad livmoder. Kirurgen ringde och sa att operationen gått bra, livmodern såg röd och ilsken ut och det var bra att den kom bort. Nu kan jag förhoppningsvis hämta hem henne i morgon och så blir hon som ny.
Insha'allah...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0