Tankar om tid

Tiden lämnar spår
i mitt ansikte
i ditt ansikte
i världens ansikte

Den plöjer obevekliga fåror
i det släta, det mjuka

Tiden har tid på sig
att sätta sina spår
också i de hårdaste material

Ingen undviker tiden
förrän den dagen
då man helt enkelt
kliver ur den


Jag går i tiden
långsamt långsamt
en sekund i taget
ofta letande efter snabbspolningsknappen

Tiden har bara en hastighet
du har ingen gaspedal att trycka ner
inget jetplan att borda

Ändå kan den tyckas röra sig
i plötsliga skutt
eller sega sig fram

När jag kommer på hur jag styr tiden
ska jag hoppa fram och tillbaka i den
snabbspolande förbi de tråkiga partierna
och dröja länge
vid de bra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0