provokation

är inte bra för sin egen skull men behövs ibland. Det kan stundom kännas som jag sitter fast i liknöjdhetens träsk och vill kleta mig loss med en dynamitgubbe. Det kan bli lite overkill, men varför inte, alla andra är så försiktiga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0