det går för runt
men i ständigt stigande cirklar, tills man rasar ner på botten igen. Då har man visserligen erfarenhet av stigningen så nästa gång går det lättare. Jag har svårt att se sittande och pratande som arbete. Kanske är det min fysiklärares fel, som påstod att det inte var arbete att bära en låda ppå släta marken. Däremot att ta den uppför en trappa. Är det konstigt att man blir förvirrad?
Kommentarer
Trackback
