stillstanding

eller är det så att historieberättare har slutat svara på de frågor deras berättelser ställer? En bra berättare (som jag ser det) väljer ut en bit av en historia att berätta. Alla historier är oändliga (tänk bara på alla bifigurer och platser som passeras), så de måste begränsas. Man ställer frågor, presenterar karaktärer och händelser, relationer och erfarenheter ställs mot nya ting. Allt detta ska leda fram till något annat än ett stort: - Jasså? Tycker jag.