idéer

är som en sjukdom som bara kommer. Kanske skulle jag ha det bättre utan dem, bara lulla på som alla andra och tycka allt är bra som det är. Med idéer måste en ju streta på, få till allt rent praktiskt, övertyga andra om att de är bra och gå emot invanda spår. Ack ja, men är en drabbad av en idé finns inget annat att göra om en vill behålla självkänslan och energin. Och förståndet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0